PAng Foto – May the light be with You
Idag tittade jag på två mufflonbaggar under ett par timmars tid. Större delen av tiden låg de ned och sov eller idisslade. Men några gånger ställde de sig upp och sträckte på sig. Då passade jag på att fota. Jag kan försäkra att även fotografen hade ett stort behov av att få resa sig och sträcka ut sin stela kropp men då hade det förmodligen inte blivit några bilder. Möjligtvis en bild på två mufflonrumpor.
Det är härligt när dagarna blir längre och solen värmer mer. De flesta människorna verkar längta till detta och särskilt i slutet av vinterhalvåret hör man ofta att det pratas om denna längtan. Visst längtar även jag men det är väldigt bekvämt för en naturfotograf att inte behöva gå upp tidigt på morgonen eller kunna komma hem tidigt på kvällen under vintern och ändå utnyttja det fina ljuset. Jag tror inte att så många är medvetna om att vi naturfotografer till exempel behöver stiga upp runt klockan fyra vid den här tiden på året för att komma ut i tid. För att inte tala om hur det blir i juni. Då går vi upp innan vi har lagt oss.
May the light be with You!
Dovhjortarna lägger ned vapnen så här års och snart börjar nya återigen växa ut.
Det soliga och varma vädret har inneburit att ormarna varit extra aktiva. Jag känner till några ställen där snokar kan samlas på våren och på dessa platser har det varit full aktivitet. Det är spännande att lägga sig ned på marken med sju till tio snokar ringlande runt sig. När jag låg på knä ringlade en orm mellan mina knän och försvann in under rumpan. Efter ett tag flyttade jag mig och det visade sig att den låg precis bakom mina stövlar. Ormarna är försiktiga och lägger märke till rörelser samt lukt. Men håller man sig helt stilla och gör långsamma rörelser kan man få dem nära. Vid ett tillfälle när jag låg ned på magen och stödde händerna med kameran mot marken ringlade en snok under objektivet.
Även om ljuset är starkt brukar jag öka iso-talet på kameran för att få korta slutartider och fotografera på fri hand. Dessutom använder jag serietagningsläget och hoppas någon bild i en serie blir riktigt skarp. Efteråt rensar jag bort massor av bilder.
Huggormen låg helt stilla i solen och i det fallet använde jag ett stativ. Jag skuggade ormen för att slippa det hårda solljuset och hoppades på att den skulle flytta på sig till en bättre plats, ur min synvinkel, där det inte fanns så många kvistar. Efter ett tag kröp den istället sakta in i den gamla husgrunden på vilken den låg. Sedan väntade jag i tjugo minuter utan att den kom fram och gav sedan upp. Tyvärr känner jag inte till något bra ställe för huggorm och därför är det sällan jag får möjlighet att fotografera dessa.
May the light be with You!
På våren har suggorna fått sina små kultingar och då behöver de extra mycket mat för att kunna ge di åt de små. Till en början verkar suggorna lämna kultingarna vid sök efter föda men redan när kultingarna fortfarande är ganska små får de följa med sin mamma. De lär sig tidigt att hitta mat själva. Det är därför en bra tid att fotografera vildsvin. Dels för att de visar sig mer i dagsljus och för att kultingarna är så fina.
Den här veckan bjöd vädret på några soliga och varma dagar. Framför allt ormar och ödlor brukar visa sig på platser som ligger i lä och värms upp av solen. På våren tar de större risker efter den långa vintern och nu är det läge att försöka fotografera dessa. Tyvärr höll snokarna till i ett område med gammalt gräs och många buskar vilket i och för sig var smart men det gjorde det alltför svårt att ta bra bilder på dem. Däremot var en skogsödla och en padda mer samarbetsvilliga. Det är lämpligt att använda oömma kläder eftersom man som fotograf krälar på marken nästan lika mycket som motiven.
Fullmånen var på väg ner och solen på väg upp. Temperaturen låg på runt fem minusgrader när jag lämnade bilen och smög ut i skogen. Direkt fick jag syn på en flock dovhjortar eller rättare sagt de fick syn på mig. Vi tittade på varandra ett tag innan djuren gick ut på en äng och sedan försvann de in i skogen på andra sidan. Ryggarna var vita av frost vilket hade gjort sig väldigt fint på bild men eftersom jag var upptäckt var det ingen idé att röra på sig för att försöka ta en bild. Då vet jag att de hade rusat iväg på en gång. Istället njöt jag av naturupplevelsen. Ljuset var vackert på morgonen men tyvärr kom inte djuren där jag hade hoppats att de skulle. Längre fram på morgonen värmde solen gott och jag gick till ett ställe där vildsvin brukar ligga och sola sig. Men så var inte fallet den här gången, nu solade de sig förmodligen någon annanstans. Plötsligt såg jag något som såg ut som en djurrygg skymta i högt fjolårsgräs. När djuret rörde sig förstod jag att det var mufflon. Två baggar betade en bit bort och jag satt kvar bakom en stenmur och höll tummarna. Turen var på min sida, baggarna kom åt mitt håll och vid några tillfällen syntes de i öppningar i gräset.
På vägen till bilen fick jag först syn på några vildsvin med små kultingar och sedan två galtar som grävde mitt ute på en äng så att gyttja stundtals for åt olika håll.
En räv studerade också vildsvinen en stund. Kanske kollade den om det fanns kultingar. Jag vet inte om räven vågar ta kultingar. Det är nog i så fall med livet som insats. Räven var halt på ena frambenet och kanske hade den redan varit i närkontakt med en sugga. Jag anser dock vildsvinen vara helt ofarliga såvida man inte gör något dumt mot dem.
Isa som var med i Melodifestivalfinalen uppträdde på Torp köpcentrum i helgen. När jag fotar artister brukar jag använda serietagningsläget på kameran och ta många bilder. Vanligtvis upprepar artister sina rörelser och första gången jag ser en rörelse som verkar intressant att fotografera hinner jag oftast inte med. Istället försöker jag vara beredd nästa gång det sker. Efteråt raderar jag många bilder.