I morse kom Elin hem klockan tre från jobbet och då var det dags för mig att kliva upp. Jag låg kvar i sängen och slöade tio minuter innan jag klev upp. Lite lyx får man unna sig när man är ledig. Utrustning och frukost var redan klara sedan igår kväll. Det enda som behövde göras var att värma vatten till termosen och därefter åkte jag iväg.
Väl framme i området dit jag planerat dagens fototur åkte jag först en sväng med bilen och fotade några vildsvin samt hjortar. Sedan åkte jag till en liten å som jag upptäckte tidigt i våras. När morgonens fina fotoljus är över brukar jag försöka rekognosera efter nya platser och det var just vid en sådan rekognosering jag fann den vackra ån med dess sköna omgivning. Nu var det skir grönska runt ån och det skulle kunna bli fint med ett hjortdjur i den miljön. Tyvärr behagade inget hjortdjur visa sig men istället kom det en bäver simmande efter en liten stund. Den dök fram bakom en åkrök precis när jag hade hällt upp te och var till att ta den första tuggan på mackan. Varför är det ofta så att något dyker upp när man ska äta? Bävern släpade på en avgnagd gren. När den passerat mig fick den känna min vittring, plaskade till med den breda svansen och försvann. Kvar låg bara grenen som sakta började flyta nedströms. Mötet var trevligt och oväntat eftersom jag inte hade haft en tanke på att det kunde finnas bäver i ån. När jag såg grenen flyta nedströms och tänkte på vilket jobb bävern hade haft när den släpat på grenen fick jag lite dåligt samvete. Sedan tänkte jag att det kan komma en bäver till eftersom det har hänt mig många gånger förut att det ofta kommer ännu en bäver inom tio minuter och minsann dök det strax upp en till, dock utan gren.
